Ett virrvarr av känslor

Alltså den där ångesten och rädslan, den är hemsk emellanåt. Även om jag tycker att det känns lite bättre för varje dag så kommer den senaste veckan över mig titt som tätt och jag blir ledsen och nere. Har knappt varit ute sen i måndags och jag är rädd för att lämna huset ifall jag skulle börja blöda. Idag åkte jag i alla fall med mamma in till stan för att handla och hämta hem bilen som har stått på jobbet sen i måndags. Det gick bra men nu är jag ruskigt trött och har ont i magen. På ett sätt vore det lika bra om en blödning satte igång så kanske jag slapp den där operationen på tisdag. Å andra sidan vill jag göra den för att vara säker på att allt kommer ut. Som sagt, en sjuk känsla att gå med nåt som inte lever i magen och som egentligen inte ska vara där. Och så den där känslan att det var så himla himla onödigt, som dyker upp titt som tätt...
 
Igår beställde vi en resa till Rhodos. Vi åker den 28 maj och jag ser så fram emot att få komma iväg en vecka och bara vara med mina killar och förhoppningsvis inte tänka på nåt annat än sol, bad och värme.