I huvudet på en 4-åring

Arvid är i en helt fantastisk ålder och även om den där 4-årstrotsen gör sig påmind varje dag så måste jag ändå säga att så klok som han är nu är helt underbart. Han är en tänkare och man kan ibland riktigt se hur hjärnan arbetar med all information som den dagligen tar in. För tillfället pratar han och frågar mycket om döden. Jag tror han började tänka mycket på det när hans gammelmorfar dog. Arvid var inte med på begravningen (tycker man kan bespara så små barn det om det är möjligt) men vi har berättat om kyrkan, kistan och allt det runt omkring. Lilleman undrade en del om hur gammelmorfar kunde vara både i kistan och i himlen. Ja, visst är det helt klart en befogad fråga.
 
Nu ikväll så sa han till mig och Jon att han aldrig vil att vi ska dö. Vi sa att vi förhoppningsvis dör när vi är gamla.
"- När hjärtat är gammal och trött?" frågade han då. Ja, precis. Jag sa att även unga människor kan dö och att det inte alltid beror på gammalt hjärta. Han kläcker då ut sig något så finurligt och klokt: "- Men om man ska dö är det ju bara att hålla i sig!". Hur då frågade jag. "- Jo, för om man håller i sig i nåt så kan man ju inte åka upp till himlen".