Åh vad jag saknar att blogga!

Nämen hej! Den där blogglusten kom plötsligt idag så då ville jag såklart ge er ett livstecken från mig. Jag mår bättre för varje vecka och även om jag är tacksam för det så är jag livrädd för bakslag. Det är tydligen vanligt att man få nån form av bakslag i takt med att man börjar komma tillbaka till sitt arbete och vardagen igen så därför kommer jag trappa upp tiden på jobbet successivt. Jag är egentligen sjukskriven på heltid till sista januari men planen just nu är att jag ska börja jobba 25% från och med december. Allt i samråd med min terapeut såklart.
 
Det är svårt att acceptera att man inte har samma stresstålighet som tidigare. Kanske är det på både gott och ont. Uppenbarligen så var det ju inte sunt för mig att ha så många projekt på gång samtidigt. Det betyder dock inte att jag inte klarar av att rodda flera saker utan mer att jag måste lära mig prioritera rätt och inte göra allt med perfektion. Tänka lite good enough och inte känna att jag ska klara/göra allt själv. Förstår ni hur jag menar?
 
Tycker ni förresten att jag skriver för mycket om min utmattning? Kanske inte så roligt att läsa om, haha. Jag har haft sådant sug efter att blogga som "vanligt" med inlägg om inredning, diy och allt annat jag tycker om men eftersom min kamera varit kaputt sen flera månader tillbaka så har det inte varit lika roligt. Jag älskar ju att fota (fotar alltid manuellt även om jag inte fattar det där med skärpedjup och allt utan helt enkelt bara testar mig fram, haha) och tycker det är roligt att dela med mig av mina bilder. Igår beställde vi faktiskt en ny kamera (en Canon eos M50) som kommer på fredag. Så då kanske det blir liv i den här gamla bloggen igen :) 
 
Så, vad vill ni läsa mer om? Ge gärna en input!
 
 
I brist på nya bilder så slänger jag upp en av mina favoritbilder på Arvid. Alltså, ser ni de där goa kinderna! Här är han drygt ett år. Åh vad jag saknar den tiden! Den där syskonlängtan finns såklart kvar men just nu är det inte läge med hormonbehandlingar och allt sånt där. Kanske blir det inga fler barn men då får det vara så. Tacksamheten över den här godingen är enorm och det är framförallt något jag har insett de senaste månaderna. Älskade Arvid Gustav Loui ♥

Allmänt, Familj, kärlek & vänner, Utmattning | |
Upp