Mitt 2018

2018. Vilket år va! När jag ser tillbaka så ser jag egentligen bara mörker och ångest. Tänk att jag första halvan av året inte fattade vad som var på gång. Sista halvan har varit mer eller mindre kaos men även om jag har mått så dåligt så är jag, nu i efterhand, tacksam för vad som skedde och att jag kom till denna insikten om mig själv. Man behöver inte vara en superwoman för att vara bra. Jag har genom utmattningen lärt mig otroligt mycket om mig själv och vad som egentligen är viktigt i livet. Jobbet, prestationen och målet är inte allt. Ibland är det resan som är målet. Man får inte glömma att njuta på vägen och det viktigaste av allt- inte oroa sig för saker i onödan. Sitta lugnt i båten liksom.
 
 
I början av sommaren tatuerade jag in det här citatet på underarmen. Tänk att jag inte då fattade vad det skulle betyda för mig.
 
 
Den här bilden framkallar ångest. Inte för boken (den var bra!) och inte för hammocken (den är fantastisk!) utan för att jag först då insåg vad som höll på att hända med mig. Bilden är tagen en av de sista dagarna av semestern och jag hade sådan sjuk ångest. Hade inte sovit bra på flera månader, hade hjärtklappning och svårt att andas till och från. Hjärnan gick på högvarv och jag låg långt in på nätterna och analyserade allt. Andra jobbdagen efter semestern brakade jag ihop och blev då sjukskriven för utmattning. En lång rehabilitering väntade och jag är glad att jag då inte förstod hur mycket "jobb" med mig själv det skulle bli. Då hade jag gett upp.
 
När jag kikar tillbaka i arkivet så finns det inte många inlägg, från augusti, att se tillbaka till. Bloggen var inte prioriterad och jag kan se mellan raderna hur dåligt jag mådde. Så tyvärr kommer den här krönikan gå lite hand i hand med utmattningen.
 
 
Mamma och pappa bjöd med oss en vecka till Cypern. Det var underbart men återigen så kan jag i efterhand förstå varför jag var så irriterad hela tiden, kände mig stressad och hela tiden påväg någonstans. Kunde inte koppla av så mycket som jag hade behövt. Jag hade hoppats resan skulle få mig att ladda batterierna men istället så blev det nästan det omvända. Vi hade återigen gått igenom ett missfall och jag trodde att miljöombyte skulle vara gott. Jag önskar att jag hade tagit tillvara mer på den här veckan och tiden med familjen.
 
 
Sommaren kom i alla fall och det med råge. En sådan här fin sommar har jag nog aldrig varit med om. Vi åkte och badade i princip varje dag och jag försökte hela tiden trycka bort den där tunga känslan i bröstet och njuta av här och nu. Istället så såg jag varje ny dag som en dag närmare jobb och stress.
 
 
 
 
En del diys har det blivit under året och det är när jag får skapa och dela med mig av mina kreationer som jag mår som bäst :) Napphållarna var populära och jag fick flera beställningr på dem. Jag gjorde en boklåda till Arvid, en tavla med cirklar efter inspiration från 101 nya idéer och ett matchande kuddfodral. På min sjukskrivning så började jag måla och just den här tavlan (vilket är min första) hänger i vardagsrummet. Jag gillar den så mycket! En filtkudde blev till lagom till advent. Årets adventsljusstake är en gren från skogen och kransen gjorde jag innan jul.
 
 
Gudfar tapetserade valvet i vardagsrummet med den fantastiska tapen Berså från Boråstapeter. Tapeten lyfter hela rummet! Jag målade om sovrummet med kalkfärg från Jotun minerals tidigt i våras och strax efter det målade jag en fondvägg med årets kulör Heart wood från Nordsjö.
 
 
2018 har inte varit ett bra träningsår. Jag höll igång med löpningen under första halvåret och sprang milen. I och med min sjukskrivning så har jag fått tänka om lite. Jag har i princip alltid tävlat med mig själv när det kommer till just träning. Till exempel så har jag tänkt att jag ska springa längre än gången innan, göra fler armhävningar än passet tidigare och vara totalt slutkörd efter ett träningspass. Annars gills det inte. Inte hållbart som ni förstår. Numera är det långpromenader som gäller men har även börjat springa så smått igen. Men skillnaden är att jag numera inte använder mig av Runkeeper, som bara stressar mig istället för pressar mig. En stor skillnad. Jag hoppas komma igång med styrka igen under 2019 och hitta tillbaka till träningsglädjen och syftet med varför jag tränar. Att helt enkelt vara realistisk och vara nöjd med den träningen som blir av. Kommer skriva mer om detta framöver.
 
 
Avslutar min krönika med en bild som betyder mycket för mig och min självkänsla. Innan jul så var jag hos en fotograf som tog fina boudoir-bilder på mig. Just denna fick Jon inramad, haha, och den sitter på väggen i sovrummet. Jag tycker den är väldigt vacker och sensuell och jag känner mig fin. Jag tog fler bilder och som även dem är supercoola, men inget som jag känner att jag vill dela med mig av här, haha. Den här fotograferingen blev lite som en julklapp både för mig och för Jon. Jag skulle aldrig tidigare vågat stå halvnaken inför en manlig fotograf och detta är lite av en seger för mig själv och en riktigt jäkla käftsmäll till 2018 ☺
 
 

Tack, och diy-tips :)

Först och främst- TACK för responsen och likes på mitt förra inlägg! Jag blir så glad när jag ser att ni uppskattar min blogg och det jag skriver om. Majoriteten vill ha det innehållet som är nu så jag kör på med samma blandning som tidigare. Mitt hjärta klappar ju lite extra för just inredning och diys men det kommer fortfarande komma inlägg som handlar om vardag, familj, träning (hoppas på mer sådan framöver) och recept. Jag blir superglad när ni gillar och kommenterar så fortsätt gärna med det :)
 
 
 
Här kommer ett litet diy-tips som jag inte tidigare visat här. La upp det på min insta för ett par tre veckor sedan så ni kanske har sett det där. Följ mig gärna på @diybyerika på instagram om ni inte redan gör det. Där kommer det upp diys och inredning som kanske inte alltid visas här inne.
 
Hängena är av filtkulor och träkulor. Jag blev inspirerad av en utställare på Jul på Liseberg i slutet av november och hittade billiga filtkulor på Sostrene Grene som jag såklart köpte. Tråden är vanlig sytråd och träkukorna är från wish. Igår plockade mannen in en hasselkvist som jag satte i flaskan jämte kakelugnen. Där i passade hängena superbra! Behöver jag förresten vatten i flaskan eller ska kvisten liksom torka? Knaske nån av er som vet..?

Nu behöver jag er hjälp

 
 
Jag skulle så gärna vilja skaka ordentligt liv i den här bloggen. Jag älskar ju att skriva och det är roligt att dela med sig. Sen när jag får höra att jag inspirerar med mina diys gör mig så glad. Och tacksam! Jag har länge tänkt att ändra riktning på bloggen. Kanske göra den till en enbart DIY-blogg. Vad tror ni om det?  Eller vill ni fortfarande läsa om mig, vardagen, familjen, träning och annat? Kanske bör jag byta portal för att synas bättre? Jag är ju lite av en "allt eller inget"-människa och tycker inte det är så roligt att fortsätta blogga i den här skalan. Jag vill nå ut till fler! Men såklart att bloggen då måste handla om sådant som intresserar människor och gör att de fortsätter komma tillbaka in hit. Ni som inte bloggar själva kanske har svårt att förstå vad jag menar och tycker att jag "gapar efter mycket". Men grejen är att det är ju inte bara för mig som jag skriver. Det är ju även för er och det är såklart roligast om jag då får feedback. Framöver (när jag jobbar och inte går på sjukersättning) så hoppas jag även komma igång med lite samarbeten igen och komma tillbaka till samma läsarantal som tidigare. Men då behöver jag ER hjälp. Så snälla om ni gillar min blogg- ge mig feedback och gilla inläggen. Och framförallt, sprid min blogg till era vänner som ni tror skulle tycka om att läsa det jag skriver.  Det skulle betyda så mycket för mig och bloggens framtid. Tack! ♥
 
 
På juldagen tog Arvid och jag en mysig promenad bara vi två. Jag hade med mig kameran och passade på att ta lite bilder på den finaste jag vet. Har varit alldeles för dålig att använda kameran men det hör ju ihop lite med bloggandet. Bloggar jag inte så tas det inte lika många bilder. Lite tråkigt men ganska förståeligt. 
Allmänt, Bloggen | | 9 kommentarer |
Upp